Slottsfruar på Salsta – Aurora Koskull

Slottsfru nummer två i ordningen är Aurora Koskull – en kvinna som var med där det hände för tvåhundra år sedan.
Aurora Koskull

Aurora kom från en friherrefamilj i Småland och kom som ung till hovet i Stockholm som hovfröken. Den direkta förklaringen Kungen Gustav IV Adolf var strängt religiös och sade upp hovfröknarna, som han tyckte var för oanständiga och inte passade som sällskap åt hans drottning. Några år senare var Aurora ny grevinna Brahe och därmed inne i maktens innersta krets igen, då den nya kronprinsen Jean Philippe Bernadotte ville hålla sig väl med den svenska högadeln. Aurora verkar också ha varit en personlighet, hon lämnade avtryck i vittnesmål som både vacker och charmant och hade lätt för att bli omtyckt. Liksom vad gäller många kvinnor syns hon mest igenom sina relationer – som beundrad skönhet, som grevinnan Brahe, som kombinerad kusin och styvmor åt kungens närmaste man. Det var också på informella vägar som hon hade möjlighet till inflytande, vilket hon har gemensamt med många fler kvinnor i de högre samhällsklasserna. 1800-talet är samtidigt förknippat med en omställningsfas, i riktning mot att de informella forum inom exempelvis hovet där kvinnor kunnat utöva politiskt inflytande blev mindre betydelsefulla. Arbetslivet och politikens rum professionaliserades, adelns politiska roll och inflytande minskade i förhållande till borgerskapets, hustrurnas roller blev mindre betydelsefulla och idealet utvecklades i riktning mot att kvinnorna – de som hade råd – skulle vara sysselsatta med rent privata göromål, hem och familjeliv. Auroras roll i offentligheten kan sägas vara ett uttryck för detta – som salongsvärdinna både i Stockholm och på Salsta verkade hon i rum som gav henne ett socialt inflytande och en kulturell spelplan.