Om Alice Tegnér, autenticitet och självbestämmande.

Lyssnade på ett digitalt föredrag i pedagogik förra veckan, som handlade om anonymitet, autenticitet och autonomi. Hur mycket är man beredd att berätta om sig själv, hur viktigt är det att uppleva sig själv som äkta och hur mycket självbestämmande trivs man med? Vad är viktigast och hur hittar man avvägningen? Främst handlade det om när ungdomar formar sina identiteter men det gäller väl också vuxna – kanske finns en skillnad idag jämfört med för några generationer sen, större möjligheter att välja yrke, byta miljö, utforma hur man vill ta sig ut i världen? Eller är det anakronistiskt att tänka så – är upplevelsen av frihet och manöverutrymme mätbar, eller uppfattades den som lika stor för den som flyttade mellan grannsocknarna på 1800-talet, eller från Majorna till Frölunda på 1950-talet? Finns det överhuvudtaget något sådant som en personlighetens kärna, något som ligger bortom våra skiftande roller och attribut?

Jag skriver på en text, eller flera, om Alice Tegnér. Hon föddes 1864 och gifte sig på 1880-talet, vilket innebar att rollen som hustru och mor, med hushållsansvaret, sekreterarsysslorna åt mannen och alla eviga sociala kompromisser skulle kombineras med hela den egna musikaliska verksamheten, som kompositör, lärare, rikskändis och spindel i en massa olika nät. Hon tillhörde den där skrivande 1800-talets borgarklass, med brev och dagböcker, där hon ibland är jättelyckligt lottad, och ibland tycker att dealen med ett dubbelarbetande utöver det vanliga är fullständigt värdelös. Det ena står mot det andra, om vartannat. Kanske fanns inget språk och ingen förståelseram för att skriva ihop bilderna; de tankegångarna och teorierna var inte uppfunna än. Kanske var hon en av dem som gjorde det nödvändigt att uppfinna dem? 1929 skrev Virginia Woolf om betydelsen av ett eget rum för att skriva romaner – ett rum att vara ifred med de egna tankarna, låta den ena tråden följa den andra tills de spretiga bilderna och kognitiva dissonanserna i bästa fall kan bli en helhet. Anonymitet, autenticitet, självbestämmande. Innan det ens går att formulera krav och beslutsförslag har andra levt och upplevt konflikterna in under den egna huden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s