Sapiens – en kort historik

Idag har jag börjat läsa Sapiens – en kort historik över mänskligheten, av Yuval Noah Hariri. Han beskriver att den kanske viktigaste skillnaden mellan människor och andra djur att vi kan hitta på sånt som inte finns: Gudar, andar, pengar, lagar, aktiebolag, värdegrunder, religioner och mänskliga rättigheter. Alltså överenskomna system som gäller tills man kommer överens om nåt annat. Han skriver också att alla våra försök att ta reda på hur människor levde före jordbruksrevolutionen för 12 000 år sedan praktiskt taget bara är gissningar, på väldigt svaga grunder, eftersom så lite finns bevarat. Allt de använde av trä och annat mjukt material har försvunnit, tillsammans med alla berättelser, riter och sagor. Så de försök som görs idag att ta reda på hur de levde – om de var fredliga eller krigiska, levde i fria relationer eller svartsjuka tvåsamheter, matriarkat eller patriarkat, hur mycket de jagade och samlade och vem som gjorde vad – är praktiskt taget bara gissningar. Och gissningarna säger mest om den som gissar, om den personens föreställningar och agendor – för med dagens vetenskap kan vi inte veta. Och alla de samhällen som upprättades och alla människor som levde under dessa 60 000+ år hade det på helt olika sätt, för förmågan att anpassa sig till både omständigheter och trender är lika gammal som själva mänskligheten. Sannolikt kan vi inte ens föreställa oss den variationspaletten idag, eftersom vi inte sett den.

Försöken att förstå jägarstenåldern finns ju inte bara inom de vetenskapsgrenar som sysslar med det, det försöks ju överallt, också i helt vanliga och civila diskussioner. Jag associerar till ett samtal jag hade häromdagen, som handlade om jämställd barnuppfostran. Vi kom in på att så många diskussioner om det drar argument om naturlighet och om människans ursprung, för att argumentera för att något skulle vara mer naturligt än något annat. Men, om vi dels bara kan gissa om stenåldern, och när också det mest utmärkande för människan som art är att hitta på system och att anpassa sina levnadsvanor efter egna önskemål och aktuella möjligheter, är det nonsens att hänvisa till stenåldern. Eller det blir inte konstruktivt, för det säger ingenting. En biologi finns, men det är upp till människan hur hon använder den. Eller som Hariri skriver, att diskutera samhällen och samhällsbyggande utifrån biologiska faktorer är ungefär som att låta sportkommentatorn berätta om fotbollsplanens material, mått och linjer, men inte om vad spelarna gör på planen. Så vad man än själv gör, och vilka riktningar man än föreslår för samhället, faller frågan tillbaka på den som frågar: Vilket samhälle vill du skapa, vilket hittepå vill du backa upp med dina ord? Vad gör du på planen?   

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s